Livet leker på Lions of Rabben denna vecka eftersom vi haft sällskap av fina, goa Dos. Iggy och Dos leker oerhört bra ihop och det har blivit en hel del rusher fram och tillbaks i vår inhägnade trädgård.

Och självklart har det varit mycket sök efter sork…

… och härliga promenader tillsammans i höstlöven.

Men även om promenader och aktivering med sök är enormt viktigt för en hunds välmående så är det just lekens betydelse jag vill belysa här. Ett gott skratt förlänger livet säger man, och det stämmer nog bra det. Det blir i alla fall bra mycket roligare att leva om livet leker och man får skratta och ha kul. Det samma gäller faktiskt djuren.

I den fascinerande och geniala studien Laughing Rats Are Optimistic testar man hur råttor påverkas av lek och skoj. Det visar sig att råttor som blivit kittlade och fått skratta inte bara har kul för stunden utan faktiskt också är mer optimistiska efteråt än råttor som inte fått skratta. Vaddå råttor skratta, tänker nån kanske, men det är faktiskt så att råttor skrattar när de leker och busar med varandra och tama råttor skrattar även när man kittlar dem och busar med dem. Det är bara det att vi människor inte hör råttornas skratt eftersom ljudfrekvensen är så hög (50kHz) att vi inte kan uppfatta det utan detektorer som konverterar ljuden. Först då blir hörbart för oss människor. Om du vill veta mer om de testade huruvida en råtta faktiskt var optimistisk eller inte så läs Laughing Rats Are Optimistic.

Det var neurologen och forskaren Jaak Panksepp, som genom sin forskning upptäckte att råttor skrattar. Här är ett kort klipp där han pratar om sin upptäckt och visar hur de kittlar råttorna i sitt laboratorium. Panksepp kallades länge öknamnet “The Rat Tickler” av sina forskarkollegor men skrattar bäst som skrattar sist för genom sin forskning har Panksepp kartlagt sju olika nervbanor, eller system, i hjärnans mest primitiva regioner, som skapar olika känslor vilka i sin tur motiverar oss att agera på ett eller annat sätt. Det gäller såväl människor som råttor, hundar, katter, hästar osv.

Ett av dessa system heter PLAY (fritt översatt LEK) och det är ju just vikten av detta system vi skall göra ett djupdyk i här. De andra sex systemen är SEEKING (SÖKANDET), LUST (LIBIDO), CARE (OMSORG), FEAR (FRUKTAN), RAGE (RASERI), PANIC (PANIK) som numera bytt namn till GRIEF (SORG). Längre fram kommer jag skriva om hur dessa andra systems specifika roller påverkar djurens beteende och hur vi kan använda det när vi arbetar med och rehabiliterar hundar och katter.

Alla dessa sju primitiva system skapar våra känslor som alltså i sin tur påverkar hur vi agerar (t.e.x vi känner rädsla som motiverar oss att fly eller slåss) samtidigt som vårt autonoma nervsystem automatiskt reagerar genom att reglera vårt fysiologiska tillstånd; d.v.s. allt från hur snabbt hjärtat slår till att utsöndra t.ex. stresshormonet adrenalin när vi upplever rädsla och oxytocin när vi känner oss trygga. Oxytocin har näst intill magiska, positiva krafter; det lindrar smärta, sänker blodtrycket, ökar välbefinnandet och avslappningen. Oxytocin agerar helt enkelt lite som kroppens Lugn & Ro System. Jag kommer definitivt att skriva mer en annan dag om hur vi kan använda denna magiska signalsubstans i vårt arbete med djur.

Så låt oss titta på nervbanan PLAY och dess effekt. När ett djur eller en människa leker aktiveras alltså hjärnans PLAY system vilket stimulerar utsöndring av kroppens endogena opioider. Dessa får i sin tur individen att slappna av och uppleva en känsla av välbehag, förnöjsamhet och glädje. Och som jag nämnde ovan får det oss även att känna optimism! Och optimism påverkar hur vi upplever vår verklighet. Livet känns som det går lite lättare. Man ser glaset som halv-fullt, istället för halv-tomt. Kort och gott en optimist ser möjligheter där pessimisten ser problem och det samma gäller som sagt även råttorna i studien Laughing Rats Are Optimistic. Lek och skratt har samma positiva inflytande oss alla. Man kan därmed säga att lek faktiskt förbättrar vår verklighet genom att förändra vår sinnesstämning.

Genom lek lär sig även individen även hur man beter sig i sociala sammanhang med andra individer. Egentligen kan vi kalla lek en slags Art-Specifik Kurs i Vett och Etikett. En valp som inte får leka med andra hundar går miste om denna sociala kompetens och lär sig t.ex. inte hur hårt man får bita andra. En valp som inte fått lära sig att bli en bra lekkompis riskerar att utveckla frustrationsrelaterade problem som t.ex. utfall vid hund-möten. Det är en av många anledningar till att gå på en bra valpkurs med välutbildade instruktörer. En dålig valpkurs kan självfallet skapa problem för din hund. Ian Dunbar har en bra artikel på engelska om vad man skall tänka på när man väljer valpkurs här.

Vuxna hundar som leker får således en positiv sinnesstämning vilket har ett gynnsamt inflytande på hela livet. Framförallt gör det att individen lär sig nya saker bättre, vilket ju är oerhört viktigt om man vill lära sin hund nya saker. Medans stress har ett enormt negativt inflytande på inlärning har lek alltså den raka motsatsen. Det skapar harmoni! Se t.ex. så fint Iggy och Dos gick tillsammans efter lek i trädgården!

Om din hund inte kan eller vill leka med andra hundar så prova lek på andra vis; med leksaker eller med människor. Bara se till att leken inte går överstyr. Gränssättning är alltså en essentiell beståndsdel i lekens komposition. Och självfallet är det så att vissa raser, och vissa individer, inte har stor leklust. Vår hund Iggy älskar att leka men vissa dagar vill hon inte leka alls. Som alltid handlar det om att se och läsa din hund (och alla andra djur för den delen) och respektera individen! Lek skall vara frivillig, inte påtvingad.

Lek är inte kompatibelt med stress och rädsla så om din hund t.ex. är lite osäker i en viss situation, kanske när den hör ett specifikt ljud hemma, försök då att få igång en lek som du vet hunden älskar. Det är som sagt viktigt att inte tvinga hunden. Vill den inte leka har den helt enkelt redan blivit för rädd/stressad. Men precis innan det händer har man chansen att styra över rädslan till lek. Ungefär som när ett barn trillar och slår sig och man har en millisekunds chans att plocka upp barnet och tjoa till det med lite bus. Har man rätt tajming så funkar det perfekt och barnet övergår i lek och skratt istället för gråt.

Lyckas man styra över hunden från rädsla/obehag till lek så lär sig hunden endera att:

• associera det där ”läskiga ljudet” med lek (inlärningsprocessen heter då mot-betingning och behöver upprepas många gånger med bra tajming för att associationen skall cementeras) och ljudet framkallar därefter istället positiva glädje-känslor i hunden.
• inse att det där ljudet faktiskt är obetydligt (en process man kallar habituering) och ljudets påverkan försvinner helt.

När jag var på föreläsning med Panksepp betonade han att lek även kan användas för att överbygga minnesbildningen av en dålig upplevelse. Så även om du kanske inte får igång din hund till lek när det där läskiga ljudet låter så prova precis när det blir tyst igen. En positiv och glädjerik upplevelse kan alltså hjälpa till att förminska ”skadan” av en dålig upplevelse. Det som annars ofta händer är att hunden blir mer och mer rädd för ljudet för varje gång den hör det “läskiga ljudet” (en process som kallas sensitiering och är motsatsen till habituering som nämndes ovan). Tyvärr är det också så att en sådan negativ reaktion kan smitta sig på andra saker. Först var hunden kanske rädd för raketer, sen blir den även rädd andra smällar den hör i sin omgivning och tillslut kanske t.o.m. rädd av ljudet när du stänger ytterdörren hastigt. Att man både kan undvika att en rädsla växer samt överkomma vissa rädslor med hjälp av lek är ju helt fantastiskt! Inte kostar det nåt heller.

Rena rama barnleken, säger vi ofta och menar att någonting var lätt som en plätt och ganska obetydligt. Men lek är långt ifrån obetydligt. Det är essentiellt för både vårt välbefinnande och vår utveckling. Så ut och lek vettja! Imorron blir det förhoppningsvis mer leka för Iggy för då kommer härliga lekkamraten Lego på besök! Om Prinsessan Iggy är på lekhumör imorgon villsäga. Dom hade i alla fall väldigt kul när Lego bodde hos oss i sommras, som ni kan se på bilderna nedan.

För den som vill veta mer redan nu finns en TED Talk med Jaak Panksepp och även ett 25 minuters reportage där han går igenom de sju olika systemen. Jag har även läst lite av en intressant licentiatuppsats av Mikael Jensen om lärandets relation till låtsaslek hos barn som jag kan rekommendera. Jensen skriver på svenska och går igenom just lekens betydelse för vår egen utveckling. Nedan finns namnen på de böcker och vetenskapliga studier som min text refererar till.

Tack till fantastiska Dos för alla goa Amstaff-Pussar och för din härligt smittsamma livsglada energi!

REFERENSER:

NAGASAWA, M. (2015) Oxytocin-gaze positive loop and the coevolution of human-dog bonds. Science  17 Apr 2015. 348 (6232) p.333-336

PANKSEPP, J., KNUTSON, B. & BURGDOF, J. (2001) Evolutionary approaches to addiction: The role of brain emotional systems in addictions: a neuro-evolutionary perspective and new ‘self-report’ animal model. Addiction. 97. P.459-469.

PANKSEPP, J. (2005) Affective Neuroscience: the foundations of human and animal emotions. New York: Oxford University Press.

PANKSEPP, J. (2010) Affective neuroscience of the emotional BrainMind: evolutionary perspectives and implications for understanding depression. Dialogues in clinical neuroscience. 12 (4)

PANKSEPP, J (2011a) The basic emotional circuits of mammalian brains: Do animals have affective lives? In: Neuroscience and Biobehavioral Reviews. 35 (2011) p.1791-1804. Elsevier.

PANKSEPP, J. (2011b) Cross-Species Affective Neuroscience Decoding of the Primal Affective Experiences of Humans and Related Animals. Plos One. 6. (8)

PANKSEPP, et al. (2014) Affective Neuroscience Strategies for Understanding and Treating Depression: From Preclinical Models to Three Novel Therapeutics. Clinical Psychological Science. 2 (4) p.472-494.

PANKSEPP, J. & YOVELL, Y. (2014) Preclinical Modeling of Primal Emotional Affects (SEEKING, PANIC and PLAY): Gateways to the Development of New Treatments for Depression. Psychopathology. October, 22.

RYGULA, R., PLUTA, H. & POPIK, P. (2012) Laughing Rats Are Optimistic. PLoS ONE. 7(12): e51959. doi:10.1371/journal.pone.0051959.

ROMERO, T. et al. (2014) Oxytocin promotes social bonding in dogs. Proceedings of the National Academy of Science of the United States. 24 June. 111. (25) p.9085-9090